Lotta får svar

Sedan jag fått ta del av Lottas besked till mig per epost, vilket hon daterat den 21 november, kunde jag svara henne följande.

"Lotta,

För mer än ett år sedan, den 20 september 2005, tillskrev jag Dig och påpekade flera felaktigheter i Din framställning särskilt vad gällde barnen och Ditt påstående om en tidigare arbetsfördelning mellan Marie och mig under äktenskapet. Vad gäller barnen och omfattningen av barnomsorgen så har någon förändring därefter inte skett. Enligt Maries besked till mig arbetar hon sedan hösten 2005 heltid och vi har numera skilda hushåll och delad ekonomi.

Barnen vistas hos var och en av oss varannan vecka och byte sker på Maries begäran på onsdagar. Marie har motsatt sig att byte sker söndagar, vilket jag föreslagit för att möjliggöra för flickorna att medföra sina marsvin. Marsvinen får inte medföras till skolan, där bytet av föräldrahem sker på onsdagar. Trots detta sker vistelsen hos mig sedan i somras med stor ömsesidig glädje. Numera, sedan Marie i somras till följd av hennes och mitt deltagande i samarbetssamtal, inte längre vågar påverka Michaela (9 år) i negativ riktning, deltar också Michaela frivilligt och med stor lust i barnens och mina aktiviteter. Därför har samarbetssamtalen inte behövt fortsätta.

Det är inte sant vad Du hört från Marie att Michaela och Mathilde (6 år) skulle ha framfört till henne. Samma förebråelse framförde Marie mot slutet av samarbetssamtalen beträffande Michaela, och tillfrågad därom framförde Michaela i närvaro av båda syskonen, att det var mamma (Marie) som ville ha kortare tid hos pappa (mig) och inte barnen. Maries lögn under samarbetssamtalen bl a i detta hänseende passar in i det mönster av lögner som hon byggt sina av äktenskapets upplösning föranledda åtgärder på. Det är alltså inte någon förment omsorg om barnen som styr hennes handlande.

För barnen är det bäst om de får slippa att dras in i Maries nät av lögner. Barnen hamnar i en lojalitetskonflikt när de inser att en av dem avhållen person ljuger. Det bör de få slippa.

Tyvärr måste jag även för Dig framhålla, att Marie gärna försöker bryta våra överenskommelser gällande barnen och rent av förnekar att någon overenskommelse om barnen alls föreligger. Så skedde nu ånyo i anledning av Michaelas nioårsdag, då Marie fick några dagar i anledning av själva födelsedagen mot att jag fick en längre sammanhängande umgängesperiod fram till den 6 december. Maries opålitlighet gör att jag ser till att dokumentera våra överenskommelser, och så hade skett även denna gång. - Som Du förstår, så var det ett brott mot vår överenskommelse när Marie skulle hämta barnen den 28 november, och av det skälet infann sig i skola resp. kindergarten. Hade jag känt till hennes förehavanden den 28 november hade jag varit tvungen att alarmera personalen. Nu var det en ren sinkadus att jag hann före och kunde förhindra avtalsbrottet. - Därför har jag svårt att tro, att Du skulle ha låtit skicka något epostmeddelande till mig därom den 21 november, särskilt som jag har fått annan epost sagda dag, bl a från advokatsamfundet, och från Marie dagen före och även efter sagda dag. Du har inte heller gett mig anledning att tro att Du skulle avhålla Dig från att medverka till att Marie framstår som i god tro beträffande hennes rätt att hämta barnen den 28 november.

Marie har tidigare, genom samarbetssamtalen tagit den varning som jag nu redogjort för. Om Marie inte genast upphör med alla försök att sabotera mitt och barnens gemensamma liv, så måste jag vidta åtgärder för att hindra henne därvidlag. Det kan väl då, om inte förr, ske vid den domstolsprövning som Du vill iståndsätta.

För säkerhets skull får jag be Dig att respektera mitt önskemål att få slippa höra från Dig per epost/email/mail. - Maries epost kommer mig trots allt tillhanda.

Med vänliga hälsningar

Mikael"