This blog has moved

This blog is now located at http://advolex-mnordlin.blogspot.com/.
You will be automatically redirected in 30 seconds, or you may click here.

For feed subscribers, please update your feed subscriptions to
http://advolex-mnordlin.blogspot.com/feeds/posts/default.

MMS Settings o2.de + tre.se

MMSC: http://10.81.0.7:8002
Proxy: 81.113.100.5:8080
APN: internet
Username: (empty)
Password: (empty)

MMSC: http://mms.tre.se
Proxy: 172.16.53.11:8799
APN: (empty)
Username: (empty)
Password: (empty)

Ministern och jämställdheten

Ministern och jämställdheten

Vi är dåliga på att ta tillvara utlandsföddas kompetens, sa häromdagen invandrarministern (numera heter det integrations- och jämställdhetsminister) Nyamko Sabuni till journalister. - Hon avsåg nog inte den nuvarande regeringen med ordet ”vi”, man kan förmoda att hon avsåg Sverige i allmänhet och den del av arbetsgivarna, nämligen näringslivet, som regeringen inte har full kontroll över. Vad anser f ö migrationsminister Billström?

Det är väl konstigt att jämställdheten mellan man och kvinna, grundlagsfäst som den är, fortfarande - 50 år efter ”The Bell Jar” (Glaskupan i svensk översättning) - måste främjas. Inser inte näringslivet det som alla andra insett för länge sedan, nämligen att kvinnor är kompetenta, visserligen inte generellt sett – det är som bekant farligt att generalisera - men nog finns det kompetenta människor som sållas bort i urvalsförfarandet, därför att de har fel ”bakgrund”, d v s ”f el” födelseland, ”fel” religion och ”fel” könstillhörighet. Som är faktorer som har lyfts fram i den allmänna debatten. Det förekommer nog som utsorteringsfaktor ”fel” åsikt också, kan man tänka efter fallet Ingrid Carlqvist (http://advolex.ownit.nu/blogs/advolex/2009/12/berufsverbot-auf-schwedisch.html).

Kan det vara så att näringslivet inte inser sitt eget bästa, nämligen ”fler kvinnor” till ”toppjobb” och bolagsstyrelser? Är denna insikt så bristfällig att lagstiftning behöves? Tveksamt, svarar Eva-Lena Ahlqvist på Di:s ledarsida den 26 januari 2010: ”Ett parti (ministerns parti avses, min anm.) som värnar äganderätten kan knappast lagstifta om vilka som ska representera ägarna i styrelserna. Och det var nog inte syftet heller.” Jag är för min del beredd att gå ett steg längre; hela diskussionen är politiskt ”fluff”. Men, åter till debatten:

Jämställdheten (mellan kvinnor och män, mellan utlandsfödda och sverigefödda, mellan troende och ateister, mellan politiskt inkorrekta och politiskt korrekta) är alltså inte så bra i Sverige som många trott. I det europeiska utlandet finns också ett perspektiv som bygger på att Sverige är ett föregångsland i fråga om ”jämställdheten” och att antagandet görs att det är sämre beställt i vederbörandes europeiska hemland. Sådana avlägsna uppfattningar tar tid att få genomslag, och bygger inte på uttalanden som den nuvarande regeringen i Sverige har gjort.

Kan det rent av vara så, att lagstiftning och andra styrmedel på området har fått till följd en negativ tendens på den svenska arbetsmarknaden? Tänk om det i stället är så att varje kvinna på ett statligt toppjobb är en välbetald gisslan som genom sin könstillhörighet hindrar ( den viktiga och verkliga) jämställdheten? Nej, näringslivet har rättat sig efter den förda politiken, fortsätter Di:s ledarskribent, så det är inte anledningen till att jämställdhetsåtgärder fortfarande behövs i Sverige år 2010. Kvinnornas andel ökade nämligen i bolagsstyrelserna så länge det socialdemokratiska kvoteringshotet levde och näringslivet har visat att det är det enda som fungerar.

Hela regeringen, alla portföljer och även migrationsministern, borde ”gå ut” med ett gemensamt uttalande att all rekrytering, till toppjobb och till bottenjobb, till statliga jobb och till privata jobb, måste bygga på kompetens och erfarenhet. Går det inte att mäta dessa faktorer hos någon sökande, så måste annan viktig men alltid objektiv och saklig grund vara avgörande. Könstillhörighet och födelseland kan bara undantagsvis utgöra objektiv och saklig grund, och ingen får som lagen säger diskrimineras på grund av ”kön, etnicitet, funktionshinder, ålder, hudfärg, inkomst, övervikt, sexuell läggning och religiös eller politisk åsikt”. - Regeringen kommer emellertid inte att göra något sådant uttalande. Inte nästa regering heller. Det beror på att uttalandet inte skulle vara någon nyhet; den nya diskrimineringslagen (2008:567) har redan varit i kraft i mer än ett år, sedan den 1 januari 2009. 2008 år diskrimineringslag var ju inte direkt revolutionerande när den tillkom, många exempel på diskriminering i arbetslivet finns sedan tidigare. Det borde alltså vara bättre kontroll av lagens efterlevnad, det som man brukar kalla för lagens tillämpning. Tillämpar lagen gör vi alla, när vi inte diskriminerar någon oavsett anledning. Några nya normer, som inte heller kommer att tillämpas, behövs alltså inte. Lagstiftning, som näringslivet hotas med, ska inte bara ske för att syftet är gott. Kritiska medborgare behövs däremot i en demokrati. Lagstiftning är inte alltid av godo ens om syftet är gott. De kritiska medborgarna bör i demokratiska val ta avstånd från politisk klåfingrighet i lagstiftningsarbetet. Och journalister, slutligen, måste sluta med att vidarebefordra politiskt ”fluff” som behov av lagstiftning och ”strängare tag” för att lagtillämpningen ibland, då och då eller ofta fallerar.

Läsvärt av Anders Carlgren

(inte den gamle proggaren, som ibland heter Carlberg, inte heller ministern, som ibland heter Andreas, utan journalisten från Stockholm, känd från radio/TV.)

Citatet kommer från Carlgrens blogg, som just nu dokumenterar den nya "styckmordsrättegången", alltså läkarnas skadeståndstalan mot staten för Socialstyrelsens övergrepp. En briljant analys och en mycket läsvärd redogörelse! - Förutom den svidande kritiken mot oss i rättsväsendet behandlas den feministiska avart som kallas "tokfeminism", och som enligt författaren ska ha avklingat numera. F-n tro't! Åtminstone statsfeminismen finns kvar, inte bara i Sverige utan även i det södra grannlandet.

"Till sist sa Jan Olsson spontant "Jag beklagar att jag har varit en del av ett system, som gjort att det har blivit så här.

Vad han egentligen talade om är ett rättssystem utan fungerande kontrollmekanismer, i kombination med olika utredande myndigheters väl utvecklade tunnelseende. Den förödande kombinationen drevs dessutom framåt av en dövblind mediedomstol, som vi egentligen bara känner till från totalitära stater."

ANDERS CARLGREN (16 December 2009)

http://stadsholmen.blogspot.com/

http://snipurl.com/tptr0

Se också mera om styckmordsrättegångens pendant.

JK underkänner advokatsamfundets disciplinnämnd

Här följer en bättre bearbetning av en referattext i Dagens Juridik 2009-12-11:

JK underkänner advokatsamfundets disciplinnämnd

En advokat försökte i juli 2007, två år efter efter sin egen skilsmässa, genom ett låsbyte förhindra effekten av ett nyligen utfört låsbyte hans förra hustru och hennes advokat hade låtit utföra. Låsbytena gällde advokatens egen bostad som han hade nycklar till, men den förra hustrun hade tillsammans med sin advokat låtit byta lås till den under äktenskapet och även därefter gemensamma bostaden. Bostaden utgjordes av en mannen ensam tillhörig bostadsrättslägenhet i det exklusiva bostadsområdet Gåshaga i Lidingö.

Mannen, som omhändertogs (en form av kortare frihetsberövande' i syfte att förhindra att brott utförs eller den allmänna ordningen störs) av polisen, nekas nu, drygt två år senare, varje form av ersättning för de resekostnader han begärde i anslutning till frihetsberövandet.

Stockholms tingsrätt (rådmannen Marianne Gauffin) förordnade (genom ett interimistiskt beslut i juli 2007, "Mariannes beslut II") att kvinnan (som företräddes av advokat Lotta Insulander Lindh) skulle ha rätt att bo kvar i bostaden. Två dagar efter det att mannen genom sin femårige son, per telefon under en utlandsresa, fått reda på att kvinnan bytt lås, anmälde han henne för egenmäktigt förfarande. JK:s handläggare har nu snarare rubricerat kvinnans låsbyte som självtäkt.

Mannen informerades av polisen om rätten att med hjälp av en låssmed återställa rubbad besittning på "färsk gärning" och en annan advokat vid samma advokatbyrå bekräftade informationen. Tre timmar senare anmälde kvinnan till polisen per telefon att mannen befann sig utanför huset tillsammans med en låssmed i akt och mening att ta sig in. Mannens försök att med hjälp av en låssmed återställa det olovliga låsbytet till hans bostad förhindrades av sex ditkallade polismän, som från mannens bostad ringde kvinnans advokat och erhöll information om vad tingsrättens beslut skulle innehålla.Trots att den polispatrull som anlände uppmanade mannen att lämna platsen så sade mannen sig inte kunna göra det. - Han måste nämligen handla på "färsk gärning". Patrullen beslutade då att omhänderta mannen. Frihetsberövandet medförde att advokaten togs till arresten Kronoberg i en polisbil, där frihetsberövandet omgående hävdes av vakthavande befälet. För detta frihetsberövande (den omhändertagne mannen nekades "fortsatt omhändertagande" tillbaka till Gåshaga, där han hade sin bil) har han haft resekostnader, som han i anslutning till frihetsberövandet 2007 krävt ersättning för av staten.

Justitiekanslern, JK, har nu avslagit mannens ersättningsyrkande. JK menar att "Mariannes beslut II" innebär att kvinnan hade rätt att bo i lägenheten (JK tycks mena att kvinnan därutöver, som en underförstådd följd av "Mariannes beslut II" hade rätten att bo där själv, utan inblandning av den omhändertagne bostadsrättshavaren) och att mannen därför hade att flytta därifrån (det var just denna förmodade skyldighet för honom som mannen vände sig emot redan vid förhandlingen i tingsrätten), bara några dagar innan frihetsberövandet av honom.

"Mariannes beslut II" var inte expedierat till parterna ännu när frihetsberövandet skedde. Genom beslutet bifölls emellertid inte kvinnans lång tid efter skilsmässan framförda yrkande om "ensam kvarborätt" och inte heller sade beslutet emot vad mannen framfört, nämligen att någon skyldighet för honom att avflytta inte lagligen kunde uppkomma genom ett beslut i ett nytt dosmstolsärende så lång tid efter skilsmässan.

Att ett beslut om kvarborätt även i ett domstolsärende enligt 18 kap äktenskapsbalken i och för sig kan vara verkställbart innebär dock inte, finner sig JK föranlåten att påpeka, någon omedelbar rätt för kvinnan att själv verkställa åtgärder för att verkställa beslutet om inte mannen frivilligt rättade sig efter det. JK berör inte närmare mannens påpekande att han inte hade några problem med att rätta sig efter beslutet, eftersom det inte innehöll (eller, menade mannen, ens medförde) någon vidare skyldighet för honom än att tåla hennes närvaro i hans bostad ännu efter så många år som skilda.

Därmed, fortsätter JK, saknas "entydigt stöd" (mannen påpekade att varje stöd saknades) för att hennes åtgärd att byta lås till lägenheten var lovlig. Av detta (här pekar JK:s handläggare på att mannen kan ha haft andra fullgoda skäl att handla som han gjorde, men det är inte säkert att varje anledning gav mannen rätt att själv vidta åtgärder) följer emellertid heller inte att mannen var berättigad att själv vidta åtgärder för att återställa de tidigare förhållandena.

JK:s ställningstagande innebär ett indirekt underkännande av advokatsamfundets disciplinnämnds bedömning, i ett närmare tidssammanhang med frihetsberövandet, att kvinnans advokat inte skulle ha brutit mot god advokatsed genom att instruera polisen att göra "sin" bedömning, nämligen att mannen genom tingsrättens ännu inte expedierade beslut skulle ha fått en skyldighet att genast avflytta, "vid äventyr att kvinnan själv får verkställa avhysningen när och hur hon önskar".

JK framför ytterligare att gränsdragningen mellan egenmäktigt förfarande och självtäkt är komplicerad. Vad som är att anse som ett återställande av färsk gärning är (dessutom) en "tämligen besvärlig" bedömningsfråga.

Det mesta talar enligt JK för att kvinnans låsbyte, för det fall åtgärden var att anse som olovlig, är att bedöma som självtäkt (kvinnan skulle således snarare ha begått brottet självtäkt mot mannen, än egenmäktigt förfarande - därför att mannen, enligt handläggarens mening, nog hade på något inte närmare angivet sätt brutit mot sin skyldighet att "rätta sig" efter "Mariannes beslut II"). Till detta kommer, fortsätter JK att resonera, att det kan ifrågasättas om mannen agerade på "färsk gärning".

Vidare föreligger "övervägande skäl" för att mannen inte kunde stödja sig på rätten till laga självtäkt (däremot kunde väl mannen, som han hade gjort, stödja sig på att en besittningsrubbning skett med avseende på hans rätt till tillgång till sin bostad och att varken han själv eller tingsrätten gett tillstånd till denna besittningsrubbning)

Beslutet om omhändertagande var en följd av polisens bedömning (enligt mannens påpekande var bedömningen både otillräcklig och felaktig för sitt ändamål; "bedömningen" hade polisbefälet överlåtit åt kvinnans advokat - en uppenbart oriktig myndighetsutövning som inte kan döljas genom att kallas för bedömning) att någon sådan rätt inte förelåg för mannen och kan därför inte anses vara oriktigt. Eftersom någon rätt till ersättning inte föreligger avslår JK mannens anspråk. JK:s avböjande av kravet innebär att mannen måste skaffa sig en exekutionstitel för att kunna hysa hopp om att få sina resekostnader ersatta av staten.

Berufsverbot auf Schwedisch

Eine schwedische Journalistin, Ingrid Carlqvist, ist gefeuert worden als Chefredakteurin der Zeitschrift "Villaliv" (Bericht in "Dagens Juridik" 2009-12-11).

'Vid sidan om arbetet drev hon en privat blogg där hon bland annat uttalade sig om diskriminering mot män i samband med vårdnadstvister. Carlqvist berättar att hon utsatts för trakasserier av meningsmotståndare, och att dessa vänt sig till Villalivs annonsörer med uppgifter om att Ingrid Carlqvist "stödjer pedofiler"'
Chefredaktör sparkades efter förtalskampanj - Dagens Juridik (14 December 2009)
http://www.dagensjuridik.se/sv/Artiklar/2009/12/Chefredaktor-sparkades-efter-fortalskampanj/

Frau Carlqvists Blog:

http://ingrid-carlqvist.blogspot.com/ (alt)
http://inteutanminasoner.wordpress.com/ (neu)

"Berufsverbot" ist auch in Schweden heutzutage ein gängiges Wort, auch wenn die Leute hier selten tiefere Sprachkenntnisse besitzen. In den 70er Jahren wurde der Begriff hier im Lande bekannt als die überwiegend linksgeprägten Intellektuellen gegen den "Radikalenerlass" protestierten. In Schweden gilt das Phänomen häufig als Nazi-Gedankengut, auch wenn Entlassungen aus dem öffentlichen Amt von Beamten aus anderen politischen Lagern als "der goldenen Mitte" sowohl vor wie auch nach dem Zweiten Weltkrieg stattgefunden haben. Schweden bildet auch hier keine Ausnahme.

"On January 28, 1972, West German Chancellor Willy Brandt and the premiers of the states instituted the so-called Radikalenerlass (Anti-Radical Decree)"
Berufsverbot - Wikipedia, the free encyclopedia (14 December 2009)
http://en.wikipedia.org/wiki/Berufsverbot

In ihrem Blog beschreibt Frau Carlqvist mit Engagement einen Staat in welchem die Beamten, auch in den Gerichten und auch in deren Berusausübung, konkret Stellung nehmen gegen die Väter, welche sämtlich als Pädophilen abgestuft werden. Dies alles geschehe im Namen des Staatsfeminismus. In Schweden bekannte sich damals der ehemalige Ministerpräsident Schwedens Göran Persson (SPD, also die schwedische Variante von Willy Brandts Partei) überraschenderweise als Feminist. Allerdings bleibt die Frage offen, warum eine Frau wie diese gegen den Staatsfeminismus (jener existiert wohl auch in Deutschland, siehe http://www.freitag.de/2007/30/07301701.php) so vehement und einsichtsvoll kämpft. Hat sie vielleicht sogar ein gutes Verhältnis zum Vater ihrer Söhne?

Luciadagen 2009

Mathilde lämnade Marcus och sin pappa på förmiddagen, för att rida i Stockholms ridhus. - Michaela ringde och berättade att hon ville köpa en ny dator och vad skulle man välja?