Rättegångskostnad

Inget överklagande utan PT

Från den 1 november 2008 gäller nya regler i RB för våra dispositiva tvistemål. Inte bara småmålen behöver då PT för att komma upp i HovR:n, utan alla mål är tänkta att slutligt avgöras i första instans. Det är inte troligt att prövningstillstånd kommer att beviljas av hovrätterna i större utsträckning än idag. Brottmålen svämmar över alla bräddar, och justitieråden behöver nog hjälp av hovrättslagmännen för att klara av skiljeförfarandena. Även dessa ska ju som bekant avgöras slutligt av skiljemän, vilket inte varit något större problem p g a den i allmänhet högre kvalitén på skiljedomarna.

Förhoppningsvis blir kvalitén på tingsrättsdomarna bättre i framtiden, även om jag är skeptisk. Alltför många domargöromål har redan överlämnats till notarier och icke-rättsbildad personal. Vi får se hur det går. Övertygad är jag emellertid om att de seriösa processadvokaterna får det jobbigare framöver, och därutöver till en lägre ersättning. De kan inte längre sonika överlämna målet till tingsrättens bedömning utan att vara fullständigt övertygade om att det blir en riktig och också fair utgång i målet. Blir det inte så är det sedan inte någon större idé att försöka få ändring i högre rätt. Då kastar man ytterligare goda pengar efter dåliga.

En nyligen meddelad tredskodom från Norrtälje tingsrätt kastar visst ljus på den av mig väckta frågan om kraven på processande jurister samt dessas anspråk på gottgörelse för sitt arbete.

Domen är begriplig och jag anser inte att den behöver överklagas. Klienten åtminstone får vidkännas en förlust och förhoppningsvis kan vi lära något av den.

Auktionsverket och den fina advokatbyrån

Det var en gång en advokatbyrå, som periodvis fick ganska många uppdrag från ett större inkassobolag. Ärendena var alltid i någon mening komplicerade, de enkla målen kunde inkassohandläggarna klara själva. Komplikationen kunde ibland ligga i att handlingarna var på något för många inkssohandläggare främmande språk. Så var fallet Värmdö Auktionsverk, handlingarna var på tyska och avsåg levererade modevaror till auktionsverket, som bedrev butiksrörelse genom ett kommanditbolag i Stockholm (!).

Advokatbyrån hade just rekryterat några nya biträdande jurister, som särskilt skulle vara behjälpliga i dessa s k inkassomål. Lönsamhet skulle kunna uppnås redan med en lägre timtaxa för dessa båda, med utgångspunkt från erfarenheterna från inkassobolaget. Den juristen som hade fått anställning på sina fina språkkunskaper men ändå erbjudits en svältlön (enligt egen utsaga), kastade sig över auktionsverket, som emellertid redan hade avregistrerats ur handelsbolagsregistret. Efter viss fundering ville hon begära att målet om betalningsföreläggande skulle hänskjutas till rättegång, dock inte mot det avregistrerade tvistemålet. I stället skulle komplementären på något sätt dras in i målet. Efter viss övertalning väcktes i stället talan mot komplementären, som visade sig vara en medelslös sjukpensionär. Begreppet "målvakt" visade sig vara riktigt passande. Till skillnad mot andra målvakter var den här riktigt aktiv, i förstone med att undanhålla sig delgivning. När delgivning väl hade skett kom han in med ett blankt bestridande i rätt tid, eller ett läkarintyg. En gång kom han faktiskt till ett sammanträde för muntllig förberedelse. Den advokat som fått målet i sitt knä sedan den språkintresserade juristen gått vidare till nya utmaningar (enligt egen utsago) kunde konstatera att språkkunskaperna inte hade räckt till för leveransvillkoret "Frei DPD". Under förhandlingen försökte advokaten att pressa målvakten att medge käromålet, men inte ens sedan han lyckats uppnå att målvakten i en paus ringde ett visst vittne som klart och tydligt bekräftade att leverans hade skett, ville målvakten gå med på betalningskravet. Rådmannen försökte trösta målvakten med orden "Det förstår jag, det ska kännas rätt också!"

När huvudförhandling till sist skulle bli av skickade målvakten samma dag ett fax med ett läkarintyg. Förhandlingen ställdes in utan samråd med kärandeombudet. Ett annat vittne fick därför förgäves resa till Stockholm från Danmark. Nästa gång samma sak. Nu hade kärandeombudet redan anlänt till Norrtälje, varför han hade möjlighet att ifrågasätta läkarintyget. Dessutom fick han försvara sin klients anspråk på rättegångskostnadsersättning, åttio timmar (!) föreföll mycket, åtminstone i relation till kapitalbeloppet 11 686 EUR.

Tredskodom meddelades småningom. I rättegångskostnadsersättning tillerkändes leverantören ersättning för ombudsarvode med skäligen ansedda 40 000 kr. "Prutningen" motiverades med att merparten av förberedelsearbetet utförts av yngre jurister vid advokatbyrån. Vidare konstaterades att en stor del avsåg ett tidigare återkallat ärende om betalningsföreläggande mellan leverantören och "en annan gäldenär" (kommanditbolaget) samt kommunikation mellan advokatbyrån och inkassoföretaget i anledning av det (!) ärendet.

Enligt lagen skall ersättning för rättegångskostnad fullt motsvara kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande jämte arvode till ombud eller biträde, såvitt kostnaden skäligen varit påkallad för tillvaratagande av partens rätt. Någon hänsyn till den ålagde skall inte tas i vidare mån, således inte vad som är mycket pengar för denne eller rättegångskostnadens förhållande till det omstämda kapitalbeloppet ("vad saken rör"). Strängt taget är det enligt lagen betydelselöst vad som är "mycket pengar" för domaren, men i praktiken är det givetvis så. Enligt lagen skall alltså hela kostnaden för målets förberedande ersättas ("fullt motsvara"), oavsett alltså om förberedelsearbetet skett genom ett mål om betalningsföreläggande eller inte. Det är alltså det vidare målbegreppet som rättegångsbalken bygger på, och inte det snävare begrepp som domstolarna administrerar sina mål efter.

Jag är beredd att hålla med JR:s dotter Christina
(http://www.dagensjuridik.se/sv/Artiklar/Advokatarvoden-och-domstolskostnader/), att skälig rättegångskostnad för den vinnande parten som en tumregel utgör två gånger av rättens kostnader för hela målets beredning och avgörande. Svårigheterna att följa den tankegången beror nog på att dessa kostnader inte redovisas i Sverige, där kostnaden för rättskipning ses som en del av insatserna mot brottsbekämpning. Därför är också våra dispositiva tvistemål satta på undantag. - Den som inte håller presskonferens finns inte och räknas inte heller. Hur ska vi få in detta "tänket" i ett kostnadsperspektiv? Marknadsföringsinsatserna måste nog rikta sig till helt nya kategorier; domare och politiker, kanske också notarier och studerande.

Handlingarna i ärendet Closed GmbH ./. Värmdö Auktionsverk finns hos DÅ.

-MiN

Spinnaker

Andreas K i Roslagen Sea Race '08

Mathilde och Michaela besöker sin pappa

Mathilde och Michaela besöker sin pappa
Originally uploaded by m_nordlin

Samtidigt hade advokatfirman julavslutning.

Allianz Versicherung, Hamburg

Allianz Versicherung, Hamburg
Originally uploaded by m_nordlin

Ledamöter har i två avgöranden tagit ställning till omständigheter rörande samma projekt - Clipmarks

Oklart rättsläge kring jävsfrågor i miljömål

---

Enligt Banverket förelåg jäv då hovrättens ledamöter i två avgöranden tagit ställning till omständigheter rörande samma projekt och därför inte varit i stånd att pröva det aktuella målet på ett objektivt sätt. Jävsfrågan ska nu prövas av HD.

---

Miljööverdomstolen fann att Banverkets miljökonsekvensbeskrivning var så bristfällig att den inte kunnat läggas till grund för prövning, samt att den uppdelning av projektet som gjorts i ansökan orsakat att prövningen fått en icke ändamålsenlig avgränsning och omfattning. Hovrätten konstaterade att målet är särpräglat och att vägledning inte står att finna i praxis eller doktrin. Enligt rätten har Miljööverdomstolen varit tvungen att göra bedömningar om projektet i sin helhet för att avgöra de tidigare tvistefrågorna. Vad Banverket anfört om felaktiga utgångspunkter vid prövningen ansågs inte utgöra sådana omständigheter som omfattas av de åberopade jävsbestämmelserna. Enligt hovrätten förelåg därmed ingen jävssituation. Efter överklagande av Banverket meddelar HD nu prövningstillstånd.

---

Ansvaret för skada på bostadsrättslägenhet - Clipmarks

HD: Bostadsrättshavare inte ansvarig för vattenskada
På grund av att fuktspärren i badrummet tagits bort av den tidigare ägaren hade bostadsrättsföreningens fastighet vattenskadats. Högsta domstolen konstaterar att bostadsrättshavarna inte varit vårdslösa och att de därför inte är ansvariga för skadan.

Bostadsrättsföreningen hade gjort gällande att två bostadsrättshavare var ersättningsskyldiga för en vattenskada som uppkommit på föreningens fastighet. Vattenskadan hade uppstått utanför den aktuella lägenheten till följd av fel i lägenhetens ytskikt. Vatten från badrummet hade runnit ut i fastigheten på grund av att den tidigare bostadsrättshavaren tagit bort en fuktspärr i badrummet.

Tingsrätten ansåg att när de nuvarande bostadsrättshavarna när de tillträdde läggenheten övertog ansvaret för skadorna i förhållande till föreningen då detta framgår av föreningens stadgar. Tingsrätten menade även att bostadsrättshavarna själva svarar för skador som är hänförliga till brister i det inre underhållet, oavsett culpa. Tingsrätten ansåg därför att bostadsrättshavarna var betalningsansvariga för skadorna på föreningens fastighet. Bostadsrättshavarna överklagade till hovrätten som fastställde tingsrättens dom.

Högsta domstolen konstaterar att det av SOU 2000:2 framgår att ansvaret för skada på annan del av fastigheten regleras av skadeståndslagen och därför förutsätter culpa. Bostadsrättslagen föreskriver att den som förvärvar en bostadsrätt inte svarar för de betalningsförpliktelser som den tidigare innehavaren hade mot föreningen. Vidare framgår av bostadsrättslagen att stadgarna inte får förändra ansvarsfördelningen mellan innehavaren och föreningen till innehavarens nackdel. Bestämmelserna i den aktuella föreningens stadgar kan därför inte medföra att innehavarens ansvar utsträcks till att avse även skador på andra delar av föreningens fastighet. HD anser att det inte finns grund för att bostadsrättshavarna kan åläggas strikt ansvar för skadan utanför deras lägenhet. HD bifaller överklagandet.

Windows

Carl,

Du får låsa upp alla windowsdatorer. Ge alla windowsanvändare alla rättigheter till sina egna datorer. Gör alla windowsanvändare till medlemmar i administratörsgruppen på sin egen arbetsstation.

Vi kan ju inte göra adminstratörslösenordet publikt, för då har ju alla tillgång till grundläggande systemfunktioner. Då har vi total anarki.

Skynda, för snart kommer nästa säkerhetsuppdatering och då kan ingen jobba på kontoret innan någon har gått runt och låst upp datorerna med operatörslösenordet.

Sara kunde inte jobba eftersom lösenordet efterfrågades (utan anledning efter vad hon visste). Nu kan inte Jennifer jobba heller, för hon vill ha "Instant Messenger" som också kräver operatörslösenord. Jennifer vet - - genom Dig förmodligen - att på kontoret just nu finns bara en person med det magiska lösenordet och det är jag.

Farorna i Windows ligger inte i att användarna kan administrera sina egna datorer, utan att programmen i windows och Windows själv släpper in virus och trojaner som sedan smittar ner andra i nätverket utan att användaren är medveten om det. Jag vill inte hindra någon från att installera program som vederbörande anser behövs och tänker inte göra det. Skulle bandbredden inte räcka till för alla videosamtal och filöverföringar så får vi lösa problemet då. Det finns mer bandbredd att köpa. Jag skulle i och för sig gärna se att medvetenheten ökar, men hittills finns det inga tecken som tyder på det.

skrivarservern i korridoren har fått sig en ny IP-adress från DHCP. Jag upptäckte den av en slump; 192.168.10.100 (förut 192.168.10.123). Jag vet inte om den gamla IP-adressen är upptagen av någon ny dator. Min dator skriver nu ut på den nya IP-adressen, och tydligen också den i köket var det nån som sa. Jag har förklarat detta för Eva, som dock inte förmår att ändra IP-adressen i sin skrivardrivrutin, och kan därför inte göra den ändringen hos någon annan windowsanvändare heller.

När jag nu har lärt mig administrera Linux (Red Hat, Fedora Core och SuSE) orkar jag inte lära mig Vista också. Jag har lärt mig Windows 3.0, 3,1, 3,11, Windows 95, Windows 98, 98 SE, Windows Me, Windows 2000, Windows XP. Det får räcka för min livstid. Jag vill inte heller gå runt och knappa in operatörslösenordet varje gång som någon gammal eller ny medarbetare känner behov av att installera något nytt. - Henrik, som är Microsofts advokat på firman, säger att han inte kan byta IP-adress i Vista och kanske är det så komplicerat. Jag kan inte heller, och vill inte lära mig.

Hälsningar

Mikael

Styrbjörn Gärde in memoriam

Styrbjörn Gärde
Originally uploaded by m_nordlin

Min käre vän Styrbjörn Gärde gick bort i går, den 16 september, knappt en vecka efter sin 87-årsdag. Hans senaste stora framgång som litigator finns refererad i NJA 2004 s. 874, och jag fick förmånen att få biträda honom i målet. Tidigare s å hade Styrbjörn och jag vunnit det s k SoundView-målet i Lunds tingsrätt. - Bilden är tagen i mitt arbetsrum på Erik Dahlbergsallén 15.

Stallmästaregården

Stallmästaregården
Originally uploaded by m_nordlin

Förlagsfest. Bengt, Buttan, Styrbjörn, Peggy, Mikael, Martin, Eva E, Johan T, Ellinor, Björn.