Uppmuntrande tillrop

är inte min starka sida i dessa tider. Jag har fullt upp med att hålla näsan över vattenytan.

Men rätt ska vara rätt: Jag kan inte stillatigande åhöra hur fastställandet av Mariannes beslut I i domen beskrivs som en framgång. Inte ens om jag försöker föreställa mig på vilka grunder som jag skulle även berövas restvårdnaden, d v s den "rättsliga" vårdnaden, kan jag förlika mig med den uppenbara orättvisan. För min egen del skulle jag kunna säga: Nu är kampen över, jag har gjort vad jag kunnat och detta drabbar inte mig i första hand. Nej det drabbar barnen i första hand, kanske visar det sig tydligt först senare i livet, och mig i andra hand, i form av sviktande hälsa m m. Men jag skulle inte kunna betrakta förlusten av barnen, som jag kämpat för i mer än två år nu, som en framgång.

Då är det bättre, ärligare mot barnen, att hon får den rättsliga vårdnaden om dem. Skulle jag behöva få ut en sjukhusjournal (enligt Ditt exempel) så hittar jag nog ändå vägar för det. Och jag tror mig kunna kontakta barnen på samma vägar som hittills, med eller utan rättslig vårdnad. De kommer ju ändå att alltid vara mina barn. Och förhoppningsvis får vi då åtminstone en förklaring som barnen och jag kan förstå till varför barnen inte får bo hos mig ens på halvtid. Är det kanske Lottas "half-liners" som har vunnit gehör?

"Mikael är en udda personlighet." (från stämningsansökningen

"Mikael saknar förmåga att sätta barnens intressen framför sina egna." (från sakframställningen)

Du kanske utbrister: "Det där har hon inte kunnat bevisa!" Nej, men hon behöver inte bevisa det. Det handlar om det lilla (det ska i alla fall vara litet) känslomässiga utrymme som rätten har i sin fria bedömning, och det utrymmet har Lotta tillförsäkrat sin klient för all framtid. Du
kan kalla detta utrymme för vad Du vill, sympati, empati, samarbetsförmåga. Men utrymmet är för all framtid förlorat för mig. Förlusten skedde redan i avgivandet av svaromålet, genom att Maarit E envisades med att ducka för angreppen därför att hon, som hon sade, inte ville delta i någon "pajkastning". Värre blev det när hon inte heller ville åberopa någon bevisning, inte ens skiftlig bevisning, inför den interimistiska prövningen av boendeyrkandet. Jag visar Dig gärna hennes skriftliga svar på min begäran, men om Du nöjer Dig med en sammanfattning så motiverade hon det med att domstolen aldrig brukar ändra en fungerande ordning och att man inte brukar åberopa bevis på detta stadium, för det kan hända så mycket fram till det slutliga
avgörandet. Vad som hänt är väl bara att Lotta kunnat ladda om och spetsa till gemenheterna till det mer subtila "Mikael saknar förmåga ...".

Så jag menar vad jag säger, när jag säger att ingen hade skött utförandet av min och barnens talan bättre, Lotta möjligen undantagen. Men det betyder inte att det är rätt mottaktik att bara ducka för Lottas angrepp, och titta på mig i hopp om att jag ska kunna avvärja det utan större åthävor. Som Du väl vet så blir mina åthävor väl stora ibland. Bättre då är väl att Du svarar på angreppen med Din vänliga saklighet.

Själv är jag egentligen nöjd med hur jag under förhöret med mig lite uppgivet kunde konstatera att man slets mellan hopp och förtvivlan när man jämförde de exempellösa utfallen under Lottas sakframställning med Maries mer nyanserade och tillbakahållna skildring. Tyvärr fick Marie
ingen fråga av Dig sedan hon bekräftat riktigheten av Lottas sakframställning, vad hon egentligen menade med att Mikael "alltid" skulle sätta sina egna intressen i främsta rummet. Jag tror att hon skulle få svårt att förklara det, även om hon gärna skulle vilja instämma i omdömet.

Men avgörandet har kanske inte alls påverkats av Lottas omdömen, "half-liners". Underbart vore det. Men då skulle jag vilja veta vad som istället har påverkat utgången. Det är lite DDR-jargong att hävda att utgången "egentligen" är en framgång. DDR var den officiella beteckningen på en skurkstat som ville lura folk att tro att staten var den egentliga Tyska Demokratiska Republiken.

Jag kommer till stan först på tisdag den 23, har en tandläkartid 11.15. Skulle kunna titta på Ditt överklagande då, som visst ska vara inne senast den 23 ds. Ska vi vara realistiska så får Du nog be om anstånd med grunderna för prövningstillstånd. Jag ska försöka att sammanfatta mina rättsliga synpunkter på de båda domarna inom kort, men vänta inte på synpunkterna.

Ska Du tänka på detta när Du avgör om Du kommer att ta reda på vad som låg bakom att den muntliga förberedelsen ställdes in med synnerligen kort varsel i klandermålen. Lotta har ju förebrått mig för att jag skulle ha önskat att få förhandlingar inställda, och lyckats med det en
fyra fem gånger. Sanningen är väl snarare att jag anmält hinder för huvudförhandling åtminstone en gång för lite, när vårt nyckelvittne inte ens hade kallats. Kanske kan det därför vara bra att Du vet vad som orsakade att förhandlingen den 16 juni ställdes in. Även om det skulle bekräfta att Lottas inflytande över Stockholms tingsrätt är mycket större än mitt så kan det vara bra att veta var man står.

(Till mitt ombud)

Rättegångskostnad

Inget överklagande utan PT

Från den 1 november 2008 gäller nya regler i RB för våra dispositiva tvistemål. Inte bara småmålen behöver då PT för att komma upp i HovR:n, utan alla mål är tänkta att slutligt avgöras i första instans. Det är inte troligt att prövningstillstånd kommer att beviljas av hovrätterna i större utsträckning än idag. Brottmålen svämmar över alla bräddar, och justitieråden behöver nog hjälp av hovrättslagmännen för att klara av skiljeförfarandena. Även dessa ska ju som bekant avgöras slutligt av skiljemän, vilket inte varit något större problem p g a den i allmänhet högre kvalitén på skiljedomarna.

Förhoppningsvis blir kvalitén på tingsrättsdomarna bättre i framtiden, även om jag är skeptisk. Alltför många domargöromål har redan överlämnats till notarier och icke-rättsbildad personal. Vi får se hur det går. Övertygad är jag emellertid om att de seriösa processadvokaterna får det jobbigare framöver, och därutöver till en lägre ersättning. De kan inte längre sonika överlämna målet till tingsrättens bedömning utan att vara fullständigt övertygade om att det blir en riktig och också fair utgång i målet. Blir det inte så är det sedan inte någon större idé att försöka få ändring i högre rätt. Då kastar man ytterligare goda pengar efter dåliga.

En nyligen meddelad tredskodom från Norrtälje tingsrätt kastar visst ljus på den av mig väckta frågan om kraven på processande jurister samt dessas anspråk på gottgörelse för sitt arbete.

Domen är begriplig och jag anser inte att den behöver överklagas. Klienten åtminstone får vidkännas en förlust och förhoppningsvis kan vi lära något av den.

Auktionsverket och den fina advokatbyrån

Det var en gång en advokatbyrå, som periodvis fick ganska många uppdrag från ett större inkassobolag. Ärendena var alltid i någon mening komplicerade, de enkla målen kunde inkassohandläggarna klara själva. Komplikationen kunde ibland ligga i att handlingarna var på något för många inkssohandläggare främmande språk. Så var fallet Värmdö Auktionsverk, handlingarna var på tyska och avsåg levererade modevaror till auktionsverket, som bedrev butiksrörelse genom ett kommanditbolag i Stockholm (!).

Advokatbyrån hade just rekryterat några nya biträdande jurister, som särskilt skulle vara behjälpliga i dessa s k inkassomål. Lönsamhet skulle kunna uppnås redan med en lägre timtaxa för dessa båda, med utgångspunkt från erfarenheterna från inkassobolaget. Den juristen som hade fått anställning på sina fina språkkunskaper men ändå erbjudits en svältlön (enligt egen utsaga), kastade sig över auktionsverket, som emellertid redan hade avregistrerats ur handelsbolagsregistret. Efter viss fundering ville hon begära att målet om betalningsföreläggande skulle hänskjutas till rättegång, dock inte mot det avregistrerade tvistemålet. I stället skulle komplementären på något sätt dras in i målet. Efter viss övertalning väcktes i stället talan mot komplementären, som visade sig vara en medelslös sjukpensionär. Begreppet "målvakt" visade sig vara riktigt passande. Till skillnad mot andra målvakter var den här riktigt aktiv, i förstone med att undanhålla sig delgivning. När delgivning väl hade skett kom han in med ett blankt bestridande i rätt tid, eller ett läkarintyg. En gång kom han faktiskt till ett sammanträde för muntllig förberedelse. Den advokat som fått målet i sitt knä sedan den språkintresserade juristen gått vidare till nya utmaningar (enligt egen utsago) kunde konstatera att språkkunskaperna inte hade räckt till för leveransvillkoret "Frei DPD". Under förhandlingen försökte advokaten att pressa målvakten att medge käromålet, men inte ens sedan han lyckats uppnå att målvakten i en paus ringde ett visst vittne som klart och tydligt bekräftade att leverans hade skett, ville målvakten gå med på betalningskravet. Rådmannen försökte trösta målvakten med orden "Det förstår jag, det ska kännas rätt också!"

När huvudförhandling till sist skulle bli av skickade målvakten samma dag ett fax med ett läkarintyg. Förhandlingen ställdes in utan samråd med kärandeombudet. Ett annat vittne fick därför förgäves resa till Stockholm från Danmark. Nästa gång samma sak. Nu hade kärandeombudet redan anlänt till Norrtälje, varför han hade möjlighet att ifrågasätta läkarintyget. Dessutom fick han försvara sin klients anspråk på rättegångskostnadsersättning, åttio timmar (!) föreföll mycket, åtminstone i relation till kapitalbeloppet 11 686 EUR.

Tredskodom meddelades småningom. I rättegångskostnadsersättning tillerkändes leverantören ersättning för ombudsarvode med skäligen ansedda 40 000 kr. "Prutningen" motiverades med att merparten av förberedelsearbetet utförts av yngre jurister vid advokatbyrån. Vidare konstaterades att en stor del avsåg ett tidigare återkallat ärende om betalningsföreläggande mellan leverantören och "en annan gäldenär" (kommanditbolaget) samt kommunikation mellan advokatbyrån och inkassoföretaget i anledning av det (!) ärendet.

Enligt lagen skall ersättning för rättegångskostnad fullt motsvara kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande jämte arvode till ombud eller biträde, såvitt kostnaden skäligen varit påkallad för tillvaratagande av partens rätt. Någon hänsyn till den ålagde skall inte tas i vidare mån, således inte vad som är mycket pengar för denne eller rättegångskostnadens förhållande till det omstämda kapitalbeloppet ("vad saken rör"). Strängt taget är det enligt lagen betydelselöst vad som är "mycket pengar" för domaren, men i praktiken är det givetvis så. Enligt lagen skall alltså hela kostnaden för målets förberedande ersättas ("fullt motsvara"), oavsett alltså om förberedelsearbetet skett genom ett mål om betalningsföreläggande eller inte. Det är alltså det vidare målbegreppet som rättegångsbalken bygger på, och inte det snävare begrepp som domstolarna administrerar sina mål efter.

Jag är beredd att hålla med JR:s dotter Christina
(http://www.dagensjuridik.se/sv/Artiklar/Advokatarvoden-och-domstolskostnader/), att skälig rättegångskostnad för den vinnande parten som en tumregel utgör två gånger av rättens kostnader för hela målets beredning och avgörande. Svårigheterna att följa den tankegången beror nog på att dessa kostnader inte redovisas i Sverige, där kostnaden för rättskipning ses som en del av insatserna mot brottsbekämpning. Därför är också våra dispositiva tvistemål satta på undantag. - Den som inte håller presskonferens finns inte och räknas inte heller. Hur ska vi få in detta "tänket" i ett kostnadsperspektiv? Marknadsföringsinsatserna måste nog rikta sig till helt nya kategorier; domare och politiker, kanske också notarier och studerande.

Handlingarna i ärendet Closed GmbH ./. Värmdö Auktionsverk finns hos DÅ.

-MiN

Sony vs Digital Digest, March 16th 2007

(doom9.org 2007-06-12)

mnordlin's Message:

jeanl (Jean Laroche) är skaparen av PgcEdit , samt

• MenuShrink. Use it to convert your DVD menus to still frames, and regain disc space.
• DVDSubEdit. Modify your subtitles without having to demux and remux the VOB files!
• FixVTS. Use it to normalize a badly authored VOB or DVD.

. clipped from www.doom9.org

It was Sony - the company that gave us such great things as audio CDs you cannot copy to your MiniDiscs, rootkits on our PCs, exploding notebook batteries and BD+, is also the culprit behind the takedown of RipIt4Me and FixVTS. While the proceedings appear to have been secret and the involved parties still cannot give any details, the Federal Court of Australia is keeping meticulous records. In looking through the documentation available online, we see that Sony filed a copyright lawsuit against Digital Digest on March 16th. 3 days after, the court granted the first search warrant. Looking through it reveals that they were after anything related to RipIt4Me - starting with its use, its users and ending with its development, and about circumventing Sony's ARccOS DVD corruption mechanism. Thereafter, we have orders that hint towards the secrecy of the proceedings (I'd be very interested if somebody living down there would go down to the registrar and asked to see all documentation related to the case - this cannot be done online and I live a tad bit too far away to try it myself), another search order against blutach. Then on the 30th of March, the court orders a fishing expedition on items seized at blutach's residence - looking for information on the development of RipIt4Me and any activities of anybody involved in RipIt4Me development. The order specifically mentions jeanl. Two days later, the RipIt4Me website is down an jeanl takes an extended time-out from visiting DVD backup related websites.

The final order from May 3rd also explains why there are no DVD backup forums at Digital Digest anymore - the admin has effectively been barred from providing support for any website that helps people copy DVDs.

So far so good, a few questions remain though: The case is listed in the copyright section - so how exactly can RipIt4Me infringe Sony's copyright (note that it's the arm of Sony that makes ARccOS that filed the suit, not the movie studio arm)? Towards that end, access to any filed documentation would be really useful.

Then there's the matter of any proceedings in the United States. Unlike the original case, a few minutes of searching didn't yield anything yet, but I'm not a 100% sure where to look either (admittedly, finding the proper court was a stroke of luck that Google made possible) - whether it would be in California District court, or in a district court of one of the two Sony DADC offices in the US, or Federal court (and in which circuit). If you're familiar with copyright lawsuits in the US, I'd be very interested in a chat.

Get Clipmarks - The easiest way to email text, images and videos you find on the web. It's free!